 |
| Carlqvist närmar sig slutet! |
”Bakgrunden till vår situation känner du redan till: Personer med anknytning till den svenska våldsvänstern har gjort enorma ansträngningar för att få tag i namnen på våra prenumeranter och tillfoga dem så mycket skada som möjligt, exempelvis genom att i samarbete med mainstream-medierna utsätta dem för fysisk skada eller ödelägga deras karriärer.
I en rättsstat skulle polis och åklagarmyndigheten ha gripit in mot sådana angrepp på rätten till privatliv och för informations- och yttrandefriheten. Så sker dock inte in Sverige, där förbrytarna tvärtom belönas med journalistiska utmärkelser och officiellt erkännande.
De svenska myndigheternas inställning betyder i praktiken att de som avviker från statsideologin inte längre har lagens skydd, utan gjorts till fredlösa mål för våldsvänstern och dess allierade i mainstream-pressen.”
Att som Carlqvist gör, skylla sitt egna journalistiska misslyckande och därav DI:s usla ekonomi på ”våldsvänstern” och ”mainstream-media” påvisar ju enbart på att Carlqvist lever i sin egen lilla värld av konspirationsteorier där offerkoftsmentaliteten och tron på sin egen storhet som journalist numer är det enda som tycks driva denna kvinna.
Det förstår man när man läser nästa stycke ur det tiggarbrev som Carlqvist publicerar i DI.
”Det är också i Dispatch International man hittar den enda seriösa journalistiska bevakningen av de skandalösa rättssakerna mot Tryckfrihetssällskapets förre kassör och mot gatukonstnären Dan Park. Det mesta som har stått i gammelmedierna har varit lögn och dikt.
Nya rättssaker i syfte att skrämma oliktänkande är på väg – och läsarna kan vara säkra på att Dispatch International kommer att vara på plats och berätta vad som egentligen händer.
Dispatch International vägrar böja sig för hot, överfall och sabotage. Detta trots att det är med fara för våra egna liv som vi exempelvis bevakar våldsvänsterns härjningar i Malmö med omnejd.”
Seriös journalistisk bevakning!?
Man kan väl knappast hävda att det rör sig om seriös journalism när man som Carlqvist enbart är ute efter att svartmåla, nedvärdera eller fara med lögner om en hel religion och dess tillbedjare. Inte heller är det ett seriöst journalistiskt beteende att avfärda alla andra journalister som förbrytare enbart på grund av att de sköter sitt journalistiska uppdrag på ett korrekt sätt.
Trots återupprepade försök från Carlqvist att på olika sätt tigga till sig pengar för DI:s fortsatta drift så är det bara en tidsfråga innan DI går i graven för gott. Och det kommer Carlqvist själv att se till genom sin journalistiska ”briljans.”
För vem är väl längre intresserad av att läsa artiklar skrivna av en rättshavererad islamofob.
Raffina Wall för Slutpixlat
Definitioner av begreppet rättshaverist
I "Botaniska utflygter" (1-3. 2 uppl. 1. Ups.-Sthm 1843-1864. 2 uppl. 1853), citerat i Svenska akademiens ordbok definieras "rätthaveri" som:
1. (pedantiskt) begär att (alltid) ha eller få rätt;
2. benägenhet att envist och påstridigt hävda och fasthålla vid en viss ståndpunkt och anse denna vara den enda rätta eller
3. att envist även också påstridigt hävda sin rätt även ifråga om obetydligheter;
4. stundom övergående i beteende: Ofördragsamhet, trångsynthet;
5. även konkretare, om handling eller uppträdande som vittnar om sådant begär eller sådan benägenhet.
